Landets första terminal för en säker samordnad varudistribution.
Under lång tid letade Pelle Wicknertz, grundare av CIP checkport, och Edvin
Simmingsköld, företagets CEO, en passande lokal.
Valet föll till slut på en lagerlokal i anslutning till Årsta partihallar. Ett stenkast från Årsta
brevterminal och med tre möjliga infartsvägar in till centrala Stockholm.
– Lokalen är väl anpassad för oss. Lägger man till säkerhetsaspekten kan man snabbt
se fördelarna. Närmsta granne ligger 100 meter bort. Vi har försökt hitta ett trovärdigt
alternativ för vår personal, våra kunder och omgivningen, som vi vill skydda, säger
Edvin Simmingsköld.
Här skickas allt från skrivna hot, rakblad tejpade på kuvertet, som man ska skära sig på när man sprättar kuvertet, till ...
Följer man slussen in till godsmottagningen hamnar man mitt i ödet vars väggar är
skyddade med stålplåt och säkerhetsdörrar som klarar dynamiska laster. I ödena står
detektionsutrustning som ska kontrollera försändelser adresserade till myndigheter
och företag.
– För den oinvigde ser det nästan ut som på Arlanda. En del av våra
säkerhetsprocesser och rutiner är snarlika flygindustrins, säger Edvin Simmingsköld.
För två år sedan skrev CIP checkport ett samarbetsavtal med Postnord. Den nya
externa terminalen som nu öppnar gör det i samarbete med postjätten. Alexis Larsson,
säkerhetschef på Postnord, har länge efterfrågat en liknande lösning för att skydda
företagets personal och sina kunder.
– Vi har under flera år blivit uppvaktade av kunder som vill att vi säkerhetskontrollerar
deras post och gods. Vi har drivit ett liknande projekt hos oss men nådde inte i hamn
med en intern lösning, vår kärnverksamhet är att transportera saker från punkt a till
punkt b, inte att säkerhetskontrollera gods.
– Det är en ganska stor apparat att dra igång, inte bara köpa in utrustning. Man ska ha
personal som kan de här sakerna, så när Pelle Wicknertz tog kontakt med mig så
tänkte jag yes, säger han.
Människan har genom hela posthistorien använt det anonyma brevet för att skrämmas,
skada och till och med döda. Tillvägagångssättet aktualiserades senast i slutet av
oktober i år då 14 försändelser med rörbomber skickades till bland andra Hillary
Clinton, Barack Obama och George Soros.
I de esta av fallen upptäcktes innehållet redan av USPS postal inspection service.
Precis så är CIP checkport tänkt att fungera – som ett lter och skydd för mottagaren.
Sverige är nämligen inget undantag från resten av världen.
Post och gods trillar mellan stolarna. Hur bra skalskydd vi än bygger så kommer paketen alltid in.
– Här skickas allt från skrivna hot, rakblad tejpade på kuvertet, som man ska skära sig
på när man sprättar kuvertet, till olika former av pulver och sånt som kan se ut att vara
explosivt till sådant som faktiskt kan explodera. Samtidigt tror jag att det är väldigt
många fall som vi på Postnord aldrig får reda på, säger Alexis Larsson.
Oftast hamnar försändelserna hos mottagarens säkerhetsavdelning, i den mån de har
någon.
– I dag kan vem som helst lägga på vad som helst i en gul brevlåda. Och i de esta fall
kommer det fram till mottagaren, säger Pelle Wicknertz, som ck upp ögonen för
problematiken via sitt arbete med säkerhet för samhällsviktig verksamhet och risk
management på egna konsultföretaget Phenox group. Ett företag som är inriktat på
skydd av kritisk infrastruktur och främst riktar sig till svenska myndigheter.
– När vi arbetar med säkerhet vid myndigheter är det främst ur ett fysiskt perspektiv.
Men post och gods trillar mellan stolarna. Hur bra skalskydd vi än bygger så kommer
paketen alltid in, säger Pelle Wicknertz.
– Vår spaning var att alltför många myndigheter har byggt säkerheten runt sin
godshantering i sina egna lokaler, inte sällan i källaren i samma fastighet. Sedan är det
ofta någon ur serviceorganisationen som får hantera ödet, men det sker alltför sällan
på ett säkerhetsmässigt acceptabelt sätt, säger han.
Han poängterar att om man upptäcker något farligt så gäller det att ha välutbildad
personal som vet hur man ska hantera paketen när riskkällan upptäcks och samtidigt
kunna erbjuda en infrastruktur som är kapabel att tåla det som hittas.
– I de stora länderna skulle man aldrig drömma om att ta in okontrollerade
försändelser till samhällsviktig eller aärskritisk verksamhet. Det gör man i Sverige.
Vissa företag och myndigheter gör kontroller i sina egna lokaler. Men
säkerhetsmässigt, om man tittar på riskhantering, så har man inte hela förmågan.
Länder som USA, England, Frankrike och Tyskland har haft liknande lösningar under
lång tid.