Tusentals företag, myndigheter och privatpersoner får varje år hotbrev i Sverige. Många gånger målar media (inklusive film och serier) att den klassiska förövaren skulle vara en terrorist från ett utländskt nätverk. En bild som rimmar dåligt med sanningen. Faktum är att de flesta hot skickas av personer som står i nära relation till de organisationer och personer hoten riktas till. Av denna anledning kan det i sin hotbildsbedömning vara värt att sätta sig in i motpartens perspektiv och genomföra en enklare profilering. För som de flesta säkerhetsansvariga vet ger det bättre resultat att bygga sin analys på på omvärldsbevakning och trender snarare än att endast fokusera på händelser kopplade till den egna organisationen.
Vi är nog alla överens om att individer som skickar hotfulla eller farliga försändelser kan utgöra ett allvarligt hot mot demokratin och den enskilda individen. Ofta styrs personernas handling av någon typ av känsla. Denna känsla korrumperar individens rationalitet och lämnar individen med suboptimala val. I värsta fall leder dessa val till en allvarlig händelse där andra personers liv och hälsa står på spel. Men i de allra flesta av fallen så handlar det om påverkan eller att skapa otrygghet. Känslorna kommer snabbt vid en händelse (exempelvis vid ett offentligt uttalande eller att en aktie har gått ner) vilket leder till att individen riskerar handla irrationellt med de medel den har till hands. Med anledning av dess enkelhet så gör det att digitala hot eller posthot ligger högst upp i individens handlingsalternativ.
Men vad driver en individ att skicka avvikande och hotfulla försändelser? Nedan kommer vi gå igenom vilka känslor som styr individen och påvisa att alla människor är olika och drivs av olika typer av känslor. När man gör en hotbildsbedömning är det viktigt att komma ihåg detta och vi rekommenderar att man lägger in säker posthantering i sina säkerhetsrutiner.
Nedan listas ett urval drivkrafter och känslor som styr människan till irrationellt agerande och som kan hjälpa dig i din profilering av motparten.
- Hämnd
Denna drivkraft uppstår hos en individ som känner sig förödmjukad, diskriminerad eller på annat sätt ofördelaktig behandlad av exempelvis sin arbetsgivare eller partner. Exempelvis vid en uppsägning eller skildmässa. Förövaren drivs till hämnd igenom en känsla av rättfärdigande i syfte att minska det egna lidandet i en given situation.
Organisationer som säger upp, outsourcar eller omlokaliserar anställda kan utgöra ett potentiellt mål. Hämndsdrivna hot är vanligtvis grandiosa med ett försök att få med organisationen i nyheterna.
Avsikten är att skada anseendet, varumärket eller att orsaka mottagaren ekonomisk skada.
- Ilska
Ilskan varierar i styrka. Individen kan gå från att vara smått irriterade till arg och uppretad. Individen kan till och med tappa kontrollen över sin ilska och inte sällan bli utåtagerande. Ligger den och pyr länge förvandlas den till harm, bitterhet, hämndbegär eller till och med hat. Detta kan göra att en individ kan påverkas under längre tid och något i organisationen får personens bägare att rinna över. Denna individ kan vara en del av en organisation eller vilken utomstående som helst. Det som dock är gemensamt är att det är helt klart något i organisationen som triggar individen.
Organisationer med hög synlighet som mediabolag, Offentliga personer, Influencers och politiker är mer benägna att framkalla starka känslor och bli mål för en attack.
En pulverhändelse är det vanligaste postburna hotet om någon vill stänga ner en anläggning. Oavsett om det är ett verkligt hot eller bluff, är det troligt att det kommer att levereras av PostNord i det vanliga postflödet.
- Fördomar
Inom denna känslostyrda risk hittar vi främst aktivister eller religiösa hot. Vi har sett många hotbrev skickade till trossamfund av individer som mest troligt styrs av fördomar.
Dessa typer av hot påträffas ofta när det inte finns någon annan förklaring till varför hotet har skickats mer än just fördom. I händelser där fördomar styr är det lätt att en copycat tar efter händelsen och liknande händelser uppstår på flera andra ställen. Vi har sett i när vi genomfört omvädsbevakning där vi kollat på sentimenten i social big data ett bevis på just så är fallen.
- Avsky
Denna känsla framkallas när man känner att en annan organisation eller person gör övergrepp på våra värderingar. Många känner också avsky mot en viss kultur, religion, land, etc. Vissa personer uppfattar andra ideologier som giftiga för dem själva. De tror att dessa ideologier kan skada deras generella uppfattning. Denna typ av avsky bidrar till exempel rasism och xenofobi.
Detta hot är likt hoten som skickas med fördomar, dock skiljer sig förövarna då de ofta är något mer pålästa men med en rädsla eller upprördhet i att deras värderingar påverkas. Här väljer förövarna att påverka motparten genom att försöka framkalla rädsla likt den de känner själva.
- Ekonomisk vinning (genom kriminell handling)
Kriminell handling i syfte till skapa personlig vinning handlar om att göra en förtjänst på annans rädsla.
Brotten begås systematisk och ofta storskaligt i form av utpressningsbrev. Dessa har inte till syfte att exponera sig för vare sig polis eller media. I ett antal fall så har det skickats attrapper för att visa sin förmåga och i andra fall skickas ett brev eller mail om att man har förmågan att påverka organisationen.
- Politisk påverkan
Politisk påverkan eller brott begås ofta av altruistiska skäl och med syfte att skapa en bättre värld och ett bättre liv. De politiska brotten kan därför förklaras moraliskt av förövarna och där de hävdar någon form av ”social justice”, dvs att genom påverkan från andra människor känner sig manade att påverka politiska beslut. Den här typen av rättfärdigande blir allt vanligare via sociala medier.
Förövarna kommer oftast från en polariserad del och det är inte sällan som dessa attentat har till syfte att få en organisation att sluta med det den gör. Inom syftet finns inget behov av medial påverkan dock så skadar det inte förövaren om detta läcker ut medialt.
- Dumhet
Detta kanske är den mest ironiska anledningen till att få ett postalt hot. Den här typen av händelser bygger ofta på en individs oförmåga att förstå konsekvenserna av sitt eget handlande. Det kan antingen vara en person som skickar droger till fel adress eller en medarbetare som beställer något till företaget som stoppas eller läcker i postprocessen.
Den här förövaren går inte att profilera utan kan nästan anses som ett icke aktörsdrivet hot.
Ideologi
Ideologi är såklart inte en känsla utan mer ett tankesätt. Ideologiskt påverkade personer kan agera med mycket hög övertygelse och hög målmedvetenhet. Dessa individer kan bli mycket farliga för mottagaren. Här hittas bland annat terrorism.
Företag eller myndigheter som gör bedömningen att terrorhot kan primärt eller sekundärt riktas mot dem bör tillse att ha mycket goda rutiner för sin posthantering då detta hot troligtvis kommer vara mycket potent.
All planering och profilering i världen kan inte förhindra att ett hot uppenbarar sig. Verkligheten är den att motståndaren alltid har sin agenda och du kan inte helt veta vad de tänker och känner och i vilken form hotet kommer att ta förens det väl kommer.
Planering kan inte lösa, förhindra eller hantera alla risker men att arbeta igenom sina motspelare) tankeprocesser och önskade resultat öppnar man sig inför för problemet. Lite profilering kan göra att man för in alla på samma spelplan. Kombinerar man detta med kontinuitet och korrekta rutiner där man vet hur normalbilden ser ut och vad som avviker så kan man komma långt i sitt säkerhetsarbete.
Även om det inte är en lösning så gör detta dig i alla fall så mycket mer förberedd.